En lång resa...
http://www.youtube.com/embed/aU7rhfYJ4gw
Länken ovan beskriver mina känslor under några år tillbaka i tiden på ett ganska bra sätt...
Det har satt kärleken på prov, det har gett oss andra värderingar, det har gett oss möjligheten att drömma och förverkliga sådant som vi inte trodde var möjligt, det har skapat frustration, sorg, ilska och så många andra känslor som påverkat oss som personer... Tyvärr är det ju så att det är kvinnan som får stå för det mesta när det kommer till dessa behandlingar, med hormoner, sprutor, vaggisar, nässpray och all annan medicinering som det innebär och det tar på psyket vill jag lova.. Men inget ont som inte har något gott med sig (bara jag slipper göra om det..)
Så här lycklig såg jag ut den dagen de skulle tömma mina 11 äggblåsor, (var långt ifrån lika lycklig när jag kom ut därifrån fullpumpad med morfin och hög på lustgas men denna dagen blev räkan till... Även om den fick ligga i frysen ett par månader först..)
Ett par månader senare trilla jag in dit på nytt (några kg lättare) för att sätta in vår upptinade räka... (har absolut gjort soligare saker i mitt liv än det.. Blev ett medelsvårt ingrepp som det så fint kallas..
Sen är det detta eviga väntande först 18 dagar för att få veta om det fungerat.. sedan väntar man ytterligare för att få komma in på ett VUL och på det kunde vi se räkans hjärta slå hela 10,6 mm lång.. Vilken resa... 2010 har varit det tuffaste året i våra liv och nu ligger jag här med en mage fylld av skräp och kilona som sakta går uppåt, ingen beach 2011 denna gång.. fortfarande är inte allt som det borde men vi är förhoppningsvis på god väg snart..
Så här i efterhand kan jag känna hur vi kastade oss in i nästa försök innan vi riktigt återhämtat oss från de tidigare.. deprissionen var ett faktum. Men det är tur att man kan ta sig tillbaka om man bara ger det tid.. Men vi har ett fantastiskt stöd som vi aldrig skulle klara oss utan... Våra nära och kära som ställer upp i vått och torrt.. Love to you <3
Nu längtar jag hem till T och till att få ut och skaka rumpa en hel helg (tror det kommer vara bland det första jag gör när jag kommit hem igen :P)
Nu hoppas vi ju alla innerst inne att räkan vill stanna hos oss.. Xoxo
Hej gumman! Hade ingen aning om att de varit så svårt!! Men nu håller vi tummarna för bebisen!!! Grattis!! Hoppas vi hinner ses nästa vecka! Kram
Äntligen äntligen!!!
Du vet jag finns här för dig gumman. Du kan inte ana vad jag saknar dig å vill klämma lite på magen i smyg när du inte ser ;OP
Jonte frågade åter igen efter dig igår när Thommy va här.
Nu hoppas ju jag givet att du saknar mig med och att jag med kan följa med å skaka rumpan =O)
Många kramar
Tusen Grattis till er :) Som Emma skrev så hade jag inte heller en aning om att ni haft det svårt och vi håller tummarna att bebis ska stanna hos er. Så glad för eran skull.
Gratta pappa T också.
Ta hand om er nu.
Massa kramar från mig och familjen
Oj vad jobbigt ni måste haft de!! Hoppas nu att ni får eran lill* bebis efter allt slit! Håller verkligen tummarna för er!! (för oss tog de 6 månader innan det blev en bebis i magen, men de är ju inget om jag har förstått hur jobbigt ni haft det!!) Jätte lycka till nu!!
